Historia
När industriarbetarna för över hundra år sedan började organisera sig i fackföreningar och sluta sig samman i politiska grupper fanns ingenstans för dem att hålla sina möten. Arbetarna hade inte rösträtt och yttrandefriheten var begränsad. Eftersom arbetarna ofta nekades att hyra lokaler började fackföreningarna att bilda byggnadskommitéer och Folkets husföreningar. 1890 invigdes det första föreningshuset för arbetare, det var i Kristianstad. Tre år senare bygger arbetare i Malmö landets första Folkets hus.
I Stockholms län byggdes de första Folkets husen i Stockholm och Sundbyberg vid förra sekelskiftet. De närmaste följande tjugo åren byggs många hus runt om i länet. Folkets husföreningar bildades men det kunde dröja många år innan tillräckligt med pengar fanns för att sätta igång med byggandet. Genom att orda fester, basarer och danser på olika festplatser insamlades pengar. Festplatsen kunde med åren etableras och bli en riktig Folkets park. Det hände att parkverksamheten lades ned när huset väl var byggt, i andra fall levde parken vidare. Folkets park förknippas kanske i första hand med dans och musik, nöje och glädje, men parkerna hade förstås från början en stark politisk funktion. Folkparken var en plats dit den arbetande befolkningen kunde gå och lyssna till agitatorer och träffa likasinnade, samtidigt som man kom bort från stadens och arbetets ohälsosamma miljöer.
Vykort, bildkälla Sundbybergs Statsmuseum
Folketshusföreningen bildades 1899 och köpte tomten i kvarteret Råsten och uppförde byggnaden som invigdes av Hjalmar Branting. 1930 tog man i bruk en ny, större och modernare byggnad mot Sturegatan, med såväl biograf som teatersalong. Den byggnaden såldes 1999 och är nu det kommunala Allaktiviteshuset. Föreningen återgick till det ursprungliga huset, som ligger inne på gården.
